Kollektivt självmord?

Industriproduktionen i EU och dess största medlemsländer (index 2021=100)

Europas traditionella ledare – det vill säga Storbritannien, Frankrike och Tyskland – är på helspänn efter Pete Hegseths tal till NATO:s försvarsministrar och JD Vances framträdande vid Münchens säkerhetskonferens, skrev Larry C. Johnson 18 februari 2025.

Efter mötet Zelenskyj-Trump-Vance i Vita huset har spänningen ökat ytterligare. Storbritanniens Keir Starmer har bjudit in 20 europeiska ledare till krigsråd.

Europas ledare reagerar som en övergiven make/maka som just har fått veta att äktenskapet är över... gråt och tandagnisslan är utbredd.

I ett desperat försök att återhämta sig efter Vance:s verbala angrepp på de europeiska auktoritära ledarna sammankallade Frankrikes president Emmanuel Macron hastigt ett möte i Paris med en utvald grupp europeiska ledare för att skapa en koordinerad plan för att fortsätta kriget i Ukraina utan USA:s stöd:

En grupp europeiska ledare samlades i Paris för ett krismöte på måndagen, fortfarande chockade efter en helg där deras långvariga förlitande på USA:s stöd ifrågasattes och efter ett möte mellan amerikanska och ryska representanter i Saudiarabien som de inte fått vara med på.

Måndagens krismöte, som sammankallades av Frankrikes president Emmanuel Macron, inkluderade ledarna från Storbritannien, Tyskland, Polen, Italien, Nederländerna, Spanien och Danmark, samt Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och NATO:s generalsekreterare Mark Rutte. Det ägde rum strax efter Münchens säkerhetskonferens, där USA:s vicepresident J.D. Vance höll ett tal där han anklagade europeiska länder för att ha vikit av från "demokratiska värderingar" genom sitt motstånd mot högerpopulistiska partier och genom vad Vance beskrev som omfattande censur.

Mötet blev ett fiasko. Trots att man försökte fylla konferensen med sådana deltagare som vill hålla igång stödet till Kiev, misslyckades man med att nå en konsensus och delegaterna lämnade mötet med verbala angrepp mot varandra:

Macron, som struntat i Münchens säkerhetskonferens, har försökt agera medlare och har talat med Trump både före och efter måndagens krismöte, då han också talade med Zelensky. "Vi kommer att arbeta med detta tillsammans med alla européer, amerikaner och ukrainare", skrev han i ett inlägg på X. "Detta är nyckeln." Frankrike planerar enligt rapporter att hålla ett andra möte på onsdag med andra europeiska länder som inte var inbjudna till måndagens möte, samt den nordamerikanska allierade Kanada.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer skrev i en debattartikel i The Telegraph på söndagen att han är villig att skicka brittiska fredsbevarande trupper till Ukraina om ett fredsavtal nås. Polens premiärminister Donald Tusk sa däremot t till jornalister på måndagen att Polen definitivt inte kommer att skicka trupper till Ukraina, medan Tysklands förbundskansler Olaf Scholz – som står inför ett extraval nästa vecka – sa att det var "olämpligt" att diskutera fredsbevarande trupper innan ett fredsavtal har nåtts.

Samtidigt hade de amerikanska och ryska delegationerna ett produktivt möte i Riyadh, Saudiarabien. Men istället för att fokusera på att avsluta kriget i Ukraina koncentrerade mötet sig på att skapa en plan för att normalisera relationerna mellan Washington och Moskva och förbereda ett möte i slutet av februari mellan Donald Trump och Vladimir Putin.

Européerna, tillsammans med den misslyckade komikern som styr Ukraina, fortsätter att inbilla sig att ansträngningarna att återuppta normala relationer mellan USA och Ryssland förutsätter att kriget i Ukraina avslutas med dem vid förhandlingsbordet. Men Donald Trump har gjort det tydligt att de inte är inbjudna. Trump har två mål: Att sätta stopp för Europas parasitrelation med USA och att återuppta normala relationer med Ryssland. Uttalandena från Hegseth och Vance signalerade att USA inte längre kommer att betala för ett meningslöst, dumt krig i Ukraina. Om Europa vill fortsätta kriget får européerna själva betala för det. Detsamma gäller Ukraina. Uncle Sams plånbok är stängd. Inga fler pengar till banditerna i Kiev.

Och här ligger kruxet. Frankrike, Storbritannien och Tyskland är ekonomiskt sköra och saknar den industriella kapacitet som krävs för att kunna ta på sig den kostsamma bördan att pumpa in pengar och vapen i Ukraina. Ta en titt på grafen i början av denna artikel. Den visar det bedrövliga tillståndet för industriproduktionen i de fem största ekonomierna i Europa. I täten för nedgången ligger Tyskland. Kollapsen av den tyska ekonomin kommer säkerligen att spela en roll i valet som är planerat till söndagen den 23 februari.

Men detta val kommer troligen inte att skapa den konsensus som krävs för att reparera det splittrade politiska landskap som den tyska politiken utgör. Tyskland är inte ensamt om detta. Storbritannien och Frankrike lider också av brist på ett folkligt mandat. I kontrast till Ungern, som skapat ett folkligt stöd för Orbán, är resten av Europas politiska system balkaniserade. "Vinnare" av ett val är bara det parti som får mest röster och står sedan inför den svåra uppgiften att försöka bilda en regeringskoalition. Avsaknaden av ett tydligt mandat från väljarna leder oundvikligen till svaga regeringar som inte kan vidta drastiska åtgärder.

Vi bevittnar historia. Den efterkrigstida ordningen med USA som ledande makt håller på att falla sönder. Jag tror att detta är början på slutet för NATO och för Europeiska unionen. Men kollapsen är inte överhängande. Politiskt och ekonomiskt kaos kommer sannolikt att skaka de största europeiska länderna och skapa interna tryck under de kommande två åren som kommer att leda till att olika nationer söker sin egen väg för säkerhet utanför ramen för NATO eller EU. Redan nu hör vi att vissa stater är angelägna om att återuppta ekonomiska relationer med Ryssland, med målet att få tillgång till billig olja och gas.

Jag diskuterade en del av detta idag med Marcello i hans podcast Press of Mass Destruction

________________________________________

Jag tackar för ditt ovärderliga stöd genom att ta dig tid att läsa eller kommentera. Jag tar inte ut någon prenumerationsavgift och jag accepterar inte heller reklam. Jag vill att innehållet ska vara tillgängligt för alla som är intresserade av de frågor jag diskuterar. Men om du vill göra en donation, se denna länk.

Larry C Johnson