Kina redovisar enormt handelsöverskott

Kina har ett enormt och växande handelsöverskott, trots allt som skrivs om kris i Kinas ekonomi. BNP ökade med hela 5 procent i fjol.

Och det blir allt mindre sannolikt att de tullar som Trump aviserat kommer att kunna hejda Kinas frammarsch. Kinesiska är nu det tredje mest talade språket i USA och rekordmånga amerikaner studerar kinesiska.

Intressant är att Kinas export till utvecklingsländerna är en mycket större faktor här än dess export till USA och EU, även om de senare också ökat.

Källa: Brad Setser

I USA går nu debattens vågor heta om det är höga tullar som ska lösa problemet med störtfloden av kinesiska varor, inte minst billiga elbilar, eller om man istället ska försöka pressa Kina att frivilligt öka sin inhemska konsumtion. Eller göra båda samtidigt.

Matthew C Klein, som var medförfattare till boken "Trade Wars are Class Wars" skrev nyligen nyligen en debattartikel som förklarar hur tullar lätt kan slå tillbaka:

Utgifterna för tillverkningsimport tenderar att följa konjunkturcykeln och nya order för amerikansktillverkade varor. Att införa "universella" tullar som är tillräckligt höga för att tvinga dessa importer att falla med mer än 40% för att avskaffa handelsunderskottet skulle sannolikt innebära en allvarlig ekonomisk nedgång som skadar amerikanerna mer än något annat.

För att undvika den smärtan skulle den inhemska produktionen av samma varor behöva stiga tillräckligt för att täcka klyftan - och stiga tillräckligt snabbt för att förhindra brist och inflation. Erfarenheten från pandemin tyder på att detta inte är ett realistiskt alternativ...

En annan kontraintuitiv inverkan är att dollarn tenderar att bli dyrare som svar på införandet - eller hotet - om nya tullar ... [Det] innebär att varor som tillverkas i USA blir dyrare för kunderna i resten av världen. Nettoeffekten är att tullar ofta drabbar exporten mer än importen, även när utrikeshandelspartner misslyckas med att hämnas.

Trumps Kinatullar förra gången var ett misslyckande eftersom Kina helt enkelt omdirigerade sin export genom Vietnam; nu säger man sig vara beredda att täppa till det kryphålet.

Men det skulle fortfarande inte lösa frågan om växelkurserna.

Orginalartikeln som innehåller mängder med teknikaliteter finns här:
https://asiatimes.com/2025/01/the-pettis-paradigm-and-the-second-china-shock/


Stefan Lindgren